Nedräkning...

I går var vi med några av de andra svenskarna på Svensföreningen här.

Vi har inte följt med innan, för vi har haft annat planerat de söndagar som deras träffar har varit på.

Och så här i efterhand kan jag bara ångra bittert att vi inte har planerat bättre :(

Så underbara människor och så välkomna vi kände oss.

Sessorna gjorde succé och det var hur de har det som alltid frågades.

Jag antar att en hemmafrus liv inte är så intressant, hihihi.

Vi kom dit när de hade dropp-in och fick ett glas vin och lite snacks. Sen sjöng vi den svenska och den amerikanska nationalsången. Efter det bjöds det på lite mat bestående av litet buffèbord med Thanksgivingmat och så klart dessert bordet.

Undertiden vi åt sjöng vi lite svenska sånger och alla (då menar jag ALLA) klämde i av bara den i "Jag må han leva" och t"Tryggare kan ingen vara"  så att takkronorna gungade.

Vi fick en liten föreläsning om Mårten Gås firande i Sverige (tyvärr strulade DVD spelaren så det filmklipp vi skulle få se ställdes in)

Så klart var det lite lotter också, typiskt svenskt??!! Stors-sessan fick en lott av en av de amerikanska männen som redan hade vunnit och då fick hon ett paket med en kikare som innehåll. Han blev så glad av att det var någon som fick den som uppskattade presenten.

Det bästa med hela kvällen var nog att våran familj och en av de andra svenska killarna blev inbjudna till en av de amerikanska familjerna på en riktig Thanksgiving på torsdag och det ska bli så kul!!

Om man blir inbjuden ska man ha en flaska gott med sig eller en efterrätt , så jag har tänkt att jag ska fixa en typisk svensk delikatess, Svensk "Stickey cake".
 

Njuter just nu av det sista i detta underbara land.

Kristine